Men de är inte allt.
Jag mår illa. Jag gråter. Jag skrattar. Jag kräker. Jag sover. Jag svettas. Jag är förstoppad. Jag gråter lite till. Och sover ännu mer.
Att vara gravid är fantastiskt, verkligen. Men jag har nog inte mått såhär dåligt sen.. Ja, jag minns inte när.
Mitt psyke är upp-o-nervänt. Jag känner mig inte som vanligt. Jag är konstant yr och klöks av minsta lilla.
Mitt blodtryck är så lågt att jag måste hålla mig i saker när jag reser mig, för att undvika att trilla ihop. Jag har lågt järnvärde, vilket gör att jag bara sover. Jag orkar knappt gå ut med Iker, för jag tänker bara på den helvetestrappan upp till lägenheten. När jag tar sista steget där så ser jag svart. Blir så utmattad.
Jag har utvecklat ögonmigrän, jag tappar bitar av synfältet och får en brinnande huvudvärk i högra sidan av ansiktet.
Det kan gå dagar, veckor innan jag ens kan klämma fram en liten tolle. Jag är så förstoppad att jag snart börjar dricka ren matolja!
Det kliar i hela min kropp, jag har lmma bröst och min mage värker av växtvärk.
Men att vara gravid är fantastiskt! Jag skulle gått igenom detta hundra gånger om. Bara för att jag vet att i slutet kommer min bebis. Som doftar så ljuvligt och som JAG har skapat. Jag och mitt livs kärlek.
Förhoppningsvis avtar alla mins besvär nu när jag går in i vecka 15. Eftersom att första månaderna brukar vara värst.
Men, vem vet. Jag kanske kommer att förbli såhär under hela graviditeten. Haha.
- sanra
Till vänster är huvudet. Man ser lilla nästippen och bredvid ser man överarmen. Lilla rumpan är till höger och ovanför sträcker sig de smala, långa benen. Kanske kommer att bli en långis, som sin mamma?