Och inte nog med det så blöder jag lite då och då. Det finns inget värre än att gå på toa och inse att man blött. Man blir så rädd, rädd att något ska ha hänt den lille/lilla som gror i min livmoder. Man föreställer sig det värsta.
Men jag har träffat olika läkare och alla säger samma sak: det är helt normalt. Och att det blir så ibland.
Jag vet ju om att alla mina slemhinnor på kroppen är kaos. Så varför skulle inte dom i min fiffi vara de?
Har stora sår i näsan just nu, och sår runt munnen. Så fort luften blir kall och torr (höst, eller vinter) så blir det såhär.
Jag får helt enkelt lugna mig själv med att det är normalt. Och att det är ingen fara!
På fredag är de äntligen dags för rutinultraljud. Vi ska äntligen få se vår groda och kanske få reda på om fet blir en tös eller påg.
Vi blir ju så klart glada vilket som. Men jag är så himla nyfiken.
Är nu i vecka 17 (16+5) och går snart in i vecka 18. Jag har 161 dagar kvar, och hela 42,5% av graviditeten har passerat. Det går fort. Hihi.
Magen har växt 3 cm sen vecka 9 och jag har inte rört mig 1 kg på vågen ens. Kan vara för att jag knappt äter något. Mår ständigt småilla. Uääää.
Jag längtar så jag spricker tills jag har min bebbe här hos mig. :*
Nu ska jag vila, igen. Som jag alltid gör. Och lösa lite korsord.
Haj me er
- sanra