Skämskudde på detta!
Måste ju uppdatera lite. Lillen i magen växer och frodas, han är nu ca 38cm mellan huvud och fötter och väger ca 1000 gram. Han har ofta hicka, och övar på att göra kullerbyttor hela tiden. Han ligger på vänster sida av magen och på höger sida är min moderkaka. Så allt han gör känns bara på vänster sida.
Lägger jag mig på vänster sida och tar upp högerbenet så vaknar han till och sparkar, precis som att jag sabbar hans utrymme. Hihi.
Han vaknar så fort jag badar, då blir de livat i holken. Sparkar och slag, så pass mycket att magen har börjat röra sig. Johan har sett hur magen formar sig efter honom när han tar i. Det är mysigt samtidigt som det är superläskigt.
Ibland blir jag tokig på denna eviga längtan efter att ha honom här, men nu är de inte långt kvar. Snart går jag in i vecka 29 och förhoppningsvis är det bara 11 veckor kvar.
Jag har gått upp hela 9 kilo, och min mage är numera 114cm i omkrets. Jag känner mig stor som ett hus, och har fått öka BH-storleken med TVÅ storlekar. Känns som om man gått och skaffat sig köpebröst.
Fötter och ben har börjat svullna på mig, så stödstrumpor är det bästa som finns just nu. Dom håller tillbaka vätskan och låter mina fötter få plats i skorna fortfarande.
Jag mår faktiskt väldigt bra om man bortser från denna förbaskade foglossningen. Vänster sida är den värsta. Speciellt när jag är kissig, då blir det ett konstigt tryck över ljumsken så att så fort jag bara ska vända mig i sängen så hugger det till. Men tacka gudarna för min gravidkudde. Hihi. Den är mysig att ligga och krama!
Julen har nu varit, och här sitter man. Fortfarande mätt av all den goda maten samtidigt som man tänker att det gått för fort. Vi har ändå firat jul tre dagar i rad. Vad hände? Dagarna bara sprang förbi. Och lämnade efter sig huvudvärk och öm magsäck.
Snart är det nyår och då ska vi mysa hos Johans föräldrar, stackars Iker kommer krypa ur kroppen. Han är så rädd för allt som smäller, vare sig de är luftgevär, raketer eller något som man tappar i golvet. Så jag hoppas att han pallar med detta nyåret också. Mitt mammahjärta blöder lite för honom.
Grannarna här omkring har redan börjat smälla, så han sover inte mer inne i vår sängkammare. Utan han lägger sig inne i klädkammaren, längst in i mörkret bland kläder och lådor. Där är han trygg.
Katten däremot bryr sig inte för fem öre. Hon är precis som vanligt - knäpp. Haha!
Nu ska jag bada klart, sen blir de filmmys med Jollebolle o litta mer julmust!
- sandra